Om en kretensare presenterar sig så säger han att han är kretensare först och grek i andra hand. Precis som på Korsika och andra stora medelhavsöar så finns tankar om självständighet.

Krisen gör att kretensare tänker mer på självständighet med tanke på att Kreta´s turism och jorbruksproduktion gör att det är en rik region.

Kommer ni ihåg att Hong Kong tillhörde Storbrittanien fram tills avtalet gick ut?

Kreta har tillhört Grekland sedan 1912 och nu går avtalet ut. Innan 1912 hade Kreta några år av självständighet och innan dess var Kreta ockuperat sidan urminnes tider.

Om Kreta får till en folkomröstning så skulle man kunna lämna Grekland. Just nu finns inga planer på detta och politiker på ön inklusive borgmästaren i Chania vill inte ens föra en diskussion om frågan.



Flaggan är redan klar.

Kreta skickar mycket skattepengar till fastlandet och får inte så mycket tillbaka, så man kan först att många diskuterar en frigörelse, eller i alla fall ett större självbestämmande.

Kreta har turismen, jordbruket, solen och vinden för grön energi. Kreta är motorn i Greklands ekonomi.

På nätet läste jag om en Kretensisk bonde som sade: ¨På Kreta producerar vi frukt och grönsaker och olivolja, på fastlandet produceras värdelös tobak, värdelös bomull och värdelöst spannmål. Varför skall vi betala höga skatter när vi är den enda platsen i Grekland som faktiskt producerar något av värde? 80% av alla grönsaker som exporteras produceras på Kreta och ny produktion startas hela tiden.¨

Undrar vad EU säger om Kreta blir självständigt?

Kenneth Duell är tveksam. Det behövs en rejäl armé på Kreta först, annars är det lika bra att börja plugga turkiska direkt..

Ni undrar nog vad den här bilden har med Grekland att göra. Ingenting alls.

Tandläkardax idag igen. Utomordentligt trevlig tandläkare som vanligt.

Han röjde runt och gjorde tänderna fina, han höll på en timma och så kostar det bara 35 euro, ung 300 sek. Försäkringskassan skjuter inte till några pengar så det är allt han får. Det var inte ens svarta pengar utan med kvitto, lysande.

Vi pratade om jordskalven och han sade att det bästa är att bo i enplanshus, han byggde ett pga att det är lättare att jordbävningssäkra. Tandläkaren berättade dock om alla högre hus i Aten som byggdes på 50-talet när det var bostadsbrist, de är riktigt dåliga och de kommer att falla ihop som korthus om det blir en ordentlig jordbävning.

Smurfhuset är jordbävningssäkert pga extra fina armeringsjärn osv osv, fast helt säkert kan det aldrig vara. Berggrunden som huset skulle byggas på var helt krackelerad pga jordbävningar förr i tiden, så huset hamnade nästan i en grop när vi til slut hittade fast grund.

Ira går runt med hjälm, hon är lite nervös. Jag retar henne.

Tandläkaren berättade också om att alla tandläkare måste spara i en speciell pensionsfond och han hade räknat med en pension på 1.200 euro av det han tjänat ihop fram till nu pga allt slit som ni vet består finansvärlden uteslutande av träskallar så dom som förvaltade fonden hade satsat fel några gånger så numera har han 400 euro i månaden att se fram emot i statlig pension. Innan skatt. Vi får hoppas han pensionssparat på egen hand.

Ni kommer väl ihåg att jag vann 1.400 euro på oddset. Vinster skall användas till att köpa saker som man egentligen inte behöver, men som kan bli trevligt att ha. Platt-tv har jag tyckt vara onödigt till nu, men så blev det en i alla fall pga vinsten.

Jag skall snart på hotellmässa i Aten så då behöver jag en fin kostym, inte direkt nödvändigt men trevligt att ha. Jag hittade en italiensk i fint ulltyg som normalt kostar 800 euro men nu 400 euro. Greker har alltid grym service när man handlar något fint.

Jag tog en grafitgrå kostym och gick in och provade, expediten sade att den satt bra så jag sade att jag slår till.

Hon vek upp byxorna och så sade hon:

- Du kan ge byxorna till skräddaren.

Jag tittade runt omkring i butiken och vi var ensamma.

- Signomi? (förlåt)

- Du kan ge byxorna till skräddaren, han står ju där.

Mitt huvud snurrade som en karusell på Liseberg, jag såg ingenting.

- Kan jag låna dina glasögon? Jag tror vi tappat bort skräddaren, sade jag.

Någon harklade sig, jag följde ljudet. Skymd bakom ett bord som är högt som ett sängbord står en liten, liten gammal och skrynklig skräddare.

Jag lämnar över byxorna och då blev han osynlig igen, han försvann bakom allt tyg.

30 minuter senare så hade jag käkat i saluhallen och då var den skrynkliga skräddaren klar. fantastisk service.

Skräddaren vann pris i Geneve för att han var duktig i förhållande till sin längd, jag tror han hette Kostas.

129 jordskalv på 24 timmar i södra europa. Det är väldigt mycket prickar runt Kreta...

I natt strax efter 01.00 satt jag mig upp igen, sängen skakade till ordentligt.

5.2 på richtersskalan om ni klickar på länken från igår. Jag gick ut för att se varför Ira inte varnat mig och hon låg och sov som en liten gris. Det funkar inte varje gång att ha hundalarm när det skakar.

Igår var hon hos veterinären och allt var bra med henne. Under de 4 år hon varit fullvuxen så har hon gått upp och ner 400 gram, det är annat än husse som pendlat 15 kilo.

Ira satt på opeationsbordet för att bli undersökt och få några sprutor, hon känner sig så trygg hos veterinären att hon nästan höll på att somna när han undersökte.

Dock sade han en gång att han tycker boxer är en ful hund, jag hade tur att jag höll för Ira´s öron annan hade han fått operera med en hand framöver.

Jag frågade ut honom om hunden jag och Ira tog hand om några dagar och han har ett bra hem nu i grannbyn Plaka, han är numera döpt till Cody, det är nästan lika fint som Kostas.



Det finns en butik i Almirida som bara funnits något år, en belgisk dam säljer det bästa som går att finna när det gäller mat och dryck från ön. Lantägg, Mizitraost, bacon från glada grisar och igår köpte jag purjolök. Det var den största jag sett i mitt liv. Den är så stor att man kan hänga ljus och kulor i den och ha den som julgran, och då kan man käka upp den när 20e knut kommer.



Jag började med långt hår i Apokoronas, numera vill alla ha långt hår, tom huset i Vamos är långhårigt.

I morse klockan 06.20 väckte Ira mig. Klockan 06.24 skakade det till rejält i smurfhuset.

Inte Greklands vackraste strand. Inte Kreta´s vackraste strand, men en ganska fin strand där speciellt boxer hundar trivs.





Ira har världens bredaste leende den här söndagen i januari.



Smältvattnet från bergen är iskallt, och det forsar ut i havet, varje dag, året runt.



Idag sken solen en aning så då passade jag på att klippa min lilla gräsmatta. I Sverige kan det komma klöver och några maskrosblad om du väntar för länge med att klippa. Väntar du för länge på Kreta så har du ett fikonträd mitt i gräsmattan som du måste såga ner, så bördigt är det här.

Jag har slarvat med gymet nån månad men idag var det dax att besöka Kostas på gymet. Jag älskar när endorfinerna flyger runt i kroppen. ¨Swedish House Mafia¨ på högsta volym i hörlurarna så far jag runt som en galning mellan vikter och löpband. Skäggig, riktigt långhårig och med en galen blick, det är tur dom känner mig sedan innan..

På tal om Kostas så har jag glädjande nyheter om den sista hunden ¨Kostas¨ jag tog hand om ett tag (det var varit några stycken genom åren...), han mår finfint och det är en engelsk dam som tagit hand om honom och jag fick meddelande på facebook att han är nånstans mellan 2-3 år, och favoritveterinären Giorgio hade gett alla vaccinationer osv som behövs. Jag och Ira skall dit i morgon för hälsoundersökning, Ira älskar att gå dit.



På tal om facebook så såg jag den här idag. En bild på grekiska parlamentet.

Jag passar på att lägga upp några fler närbilder från min tomt.








Idag köpte jag en ny tv. Platt-tv för första gången. Jag tycker bättre om tjock-tv men den är knöllg att flytta. 36 kilo vägde den. Jag gav den till lille Ivan, vår lille bulgariske vaktmästare, han är nästan mindre än tvn.

Tvn jag köpte kostade mindre än den tvn pappa köpte 1974. Jag förstår inte hur det går till.

Här får ni lite vårkänsla. En blyblomma. Jag tog bilden igår.

Igår satte vi oss i bilen, jag och Ira, precis som de flesta söndagar. Vi var överallt och ingenstans.

Ett samtal mellan oss en vanlig söndag går ungefär så här:

K: Nu har jag snart packat klart alla kameraprylar och jag har gjort en stor termos lapsang te. Är du redo?
I: Jag skall bara gräva ner ett ben först. Jag är redo för en långpromenad för du börjar bli tjock, det blir väl långpromenad som du lovat?
K: Jajjemen.

2 timmar senare.
I: Skall vi stanna snart? Jag vill ut och gå.
K: Jo, men det är trevligt att köra bil. Jag såg precis en skylt med en ny bergby, den heter Exopoulixfchou eller något liknande, den kan vara fin att se.

Väl framme i byn så gör sig Ira redo för promenad, hon kränger av sig bilbältet, bara för att få höra:

K: ¨Hold your horses¨, jag såg precis en ny skylt, en by heter Agriouuloglou, tror jag och den ligger bara 8 km bort, den kan vara jättefin, eller inte.

Samma visa varje gång. Ira tröttnar och rycker handbromsen.

I: Promenaden börjar här. Släpp tekoppen och gör kameran redo.
K: Men jag såg en skylt till en by som inte ens finns på kartan, den heter Frisoulasou, eller något liknande.
I: Grrrrrrrrrrr!

Samma visa varje gång, det slutade med att Ira fick springa några timmar på stranden i Giorgiouploli, men det är inte fy skam...





Den här fina amfiteatern ligger i en by som heter Exoupo...fel.... Xhristougian....nä....Arthimougioula...nepp.

Hur som helst, den ligger nära bergen.



I byn med det knepiga namnet finns även den här vattenuppsamlingsplatsen, som jag valt att kalla den. Antikrundan borde vara glada om man dök upp med den här i hockeyhallen i Töreboda inför nästa säsongs program, demonteringen tar dock tid.



I Giorgoupoli (riktigt namn) så har jag plåtat förut, men endast sommarbilder. Då brukar piren fram till kapellet vara knôkad med människor så det är vackrare på vintern.



Bilbältet fladdrar i vinden. Ira fick som hon ville till slut, det blev lugnast så. Manliga bloggläsare vet vad jag talar om.

04.44 var klockan när jag såg på väckarklockan sist.

God Morgon. Jag gick upp på grannens balkong för att få några bra bilder mot ¨Lefka Ori¨.

Man skall inte skoja om djurplågeri i Grekland.

Men man kan skoja om KramDjurPlågeri.

Den här stackaren satt i en olivlund i Kalives. Sorry för suddigheten men Ira körde bilen och jag plåtade genom rutan i farten, hon kör som en galning.

Ira ville starta en grupp som skall heta: ¨Stopp för plågsamma (Kram)Djurförsök¨. Jag är tveksam.

Några kvällsbilder från igår var tagna i byn Fres. Här kommer några till.



Siluett av ruin i Fres.



Kyrkan i Fres.



Kvällsmat i Fres.

Kyrkan i Fres är stor som en katedral. Tänk så mycket fattiga bönder fått försaka i alla tider bara för att kyrkan vill smälla upp ett skrytbygge. Kyrkan kostade nog lika mycket att bygga som alla andra hus i byn sammanlagt och då talar vi om en ganska stor by.

Jag kan tänka mig hur det lät när prästen lade fram byggplanerna: ¨Ja, kyrkan måste vara så stor, då kan jag garantera att alla i byn kommer till himlen, jag lovar. ¨

Idag har jag precis planterat Aubergine och Basilika. Myntabusken fick flytta in, han tycker inte om regnet och så är det smidigare om man vill göra mojitos utan att blöta ner fötterna.

Det verkar som om Åsa Nisse, förlåt.. Juholt får sparken. Jag har sagt det förut, det är inte hans fel att dom valde någon som inte är tillräckligt vass, han sade ju tom själv att han inte är tillräckligt duktig, det är lite synd om honom. Valberedningen borde få sparken...

Det är som om Hamrén sätter in mig i landslaget och jag springer iväg och köper korv mitt under matchen. Den stora syndaren är i det fallet inte Kenneth utan Hamrén som kunde räkna ut att en gammelsmurf inte kan spela fotboll på elitnivå..

Idag sken solen och då är det viktigt att vädra ur fukten genom att öppna balkongdörren.

Om regnet kommer så stänger man, och så öppnar man igen, med solen.

Kort och gott så är det ¨svinjobbigt¨på göteborska.

Nu tänker ni nog: ¨Herregud en sån latmask Kenneth är, som inte orkar öppna och stänga en balkongdörr¨.

Nja.

118 balkongdörrar.

Igår kväll körde jag runt med kameran och mitt favoritobjektiv, canon 35mm 1.4 L. Man kan ta bilder med knappt något ljus alls. Idag får ni 4 smakprov från igår.

Jag älskar att laga mat och allt sedan jag började älska laga mat så har jag drömt om en örtagård. Nu har jag ett tiotal kryddväxter och vet inte vad alla heter, men det är oviktigt.

Igår lagade jag kycklingbröst i ugnen, inköpta av den trevlige slaktaren i Armeni. Jag avslutar alltid med att gå ut och rycka los blad ifrån alla örter och så kastar jag en näve över kycklingen innan den skall in i ugnen. Igår stod jag och tittade på örtnäven och tänkte om jag fått med allt. Jag lyfte blicken och...

Nä..just det jag har ju ett stort träd med lagerblad också, så det var bara att ta en sväng upp i trädet för att fullborda måltiden.

Jag gör slut på minst 20 liter olivolja om året och igår var första gången under 11 år som jag köpt oljan, jag brukade få lite då och då av framförallt Pavlos som ägde hotellet, men gick bort för ett par år sedan. Igår var första gången på 11 år jag hällde ut oljan från en flaska och inte en dunk.

Jag läste att i stort sett all italiensk olivolja är utblandad med Grekisk, Turkisk, Marockansk etc. Man döljer det genom att använda sig av mellanhänder så spåren försvinner. Nyligen gjordes en del tester och det var en jäkla oordning i flaskorna.



Jag och Ira tog en promenad i Kalives igår och vi träffade på ankan Kostas vid hamnen.

Visste ni att varje dag så promenerar 3-4 stycken ankor rakt in i Kalives centrum, de hoppar över fotgängare, undviker vattenpölar, korsar trafiken och går längs med trottoaren för att nå sitt mål. Målet är bagaren i korsningen, mitt emot tvätteriet, väl framme så kommer expediten ut och matar dom med bröd, samma visa varje dag.

Ira föreslog hon skulle ta en liknande tur till slaktaren eller jordnötsbågsaffären.



Solen skiner. 15 grader. Fåglarna kvittrar och Ira dricker espresso i bar överkropp och jag tuggar på ett ben på terassen...eller hur var det nu?

Mörka moln idag.

Igår var det mörka skyar men inte enbart pga moln som man kanske kan tro, det var fåglar.

Miljoner småfåglar dök upp i Kalives och de färdades i stora molnformationer, fram och tillbaka, fram och tillbaka.

Eller för att citera Kurt Olsson när han pratade svengelska: ¨Frame and Tobacco, Frame and Tobacco.¨

Jag stod och tankade bilen i lugn och ro när himlen exploderade av små vingförsedda filurer. människor gick ut på gatan för att få en fin utsikt och alla pekade mot himlen.

Jag hade kameran i bilen, men det var svårt att få riktigt bra bilder. När jag var liten grabb så gick jag med min bror och såg filmen ¨fåglarna¨av Alfred Hichcock, jag var skraj för fåglar ett bra tag efteråt. Igår var nästan samma känsla.

Jag och han som tankade upp bilen frågade en gammal farbror på en moped var dom kom ifrån, och han svarade att dom kommer norrifrån på väg till varmare väder och nu kommer dom att stanna här.

Reseledaren för fåglarna måste få sparken pga dålig timing, idag skall det bli enbart 6 grader...

Bloggläsare Jan, som för övrigt är en hyvens karl frågade om hur jag och Ira träffades, hur vi liksom blev ihop.

Jag har nog skrivit det någonstans men det är knepigt att leta bland snart 1000 inlägg så här kommer det:

Ira är min första hund. Jag hade funderat på hund i ungefär 40 år. Trevligt sällskap och hjälp när inbrottsfilurer smyger runt tomten var ett par bra skäl, samt för motion. Nu käkar vi mer än vi motionerar, men tanken var god från början.

Jag läste en del på internet om vad som skulle passa och kom ganska snart fram till boxer, lagom snäll och lagom elak om det behövs. Jag vore dum om jag siktade in mig på en tuffare hund som första hund, en dobberman hade tagit över soffan och chipsskålen och kastat ut mig i kylan.

Jag är lite nördig ibland så jag beställde nog 10 böcker om boxrar, några stycken om hundpsykologi och annat skoj. ¨Boxer´s for dummies¨, hette en.

En tjej ville jag ha, inte enbart för att jag är väldigt förtjust i tjejer men grabbarna springer bara runt och pinkar och de kan bli lite aggresiva när andra grabbhundar dyker upp. Nu pinkar Ira hela tiden och är också aggressiv när hon har lust, men tanken var god återigen..

1 vecka efter att jag lagt ifrån mig den sista boxerboken gick jag förbi en zooaffär som ligger vägg i vägg med min frisör i Chania. i skyltfönstret satt en byracka av blandad karaktär och två små mörka boxrar, en grabb och en tjej.

Priset var 200 euro och hon hade ingen stamtavla men en sådan ligger väl mest och dammar ändå och jag har så mycket tavlor. Ira har okända föräldrar men är den friskaste boxern jag har hört talas om, hon har varit snuvig en dag, det kanske är bra med okända föräldrar ibland.

Jag hade lite möten och annat att ta tag i så jag kunde inte ta tag i en valp också men tänkte återkomma dagen därpå.

Dagen därpå.

Jag gick fram till skyltfönstret och såg till min förfäran att endast en liten boxer satt kvar, tom blandrasen hade packat ihop och lämnat affären.

Med hjärtat i halsgropen (inte bokstavligen) så gick jag in i butiken och höll tummarna innan jag frågade:

- Är det det boxerflickan som är kvar?

- Nä, svarade han.

Som tur var så var han grek och det betydde ja.

Jag fick henne i en liten pappkartong och hon var inte 2 månader som försäljaren med den stora mustaschen sade, utan någonstans runt 4 enligt Giorgio som är veterinär och bör kunna sånt.

När jag körde hem så tyckte jag mig höra:

¨En kartong? En kartong? Du köper en hund för första gången och tar hem den i en pappkartong, tack så jävla mycket, jag hoppas du fixat något bättre när vi kommer hem. ¨



Bilden är från januari 2009. Idag är så kallt så det är bäst att inte gå ut. 8 grader! Till helgen blir det 15 och då går vi ut igen.

Jag läste på SVT´s hemsida att det är så besvärligt att grekiska familjer i Aten överger sina barn pga att dom inte kan ge dom mat.

BBC hade intervjuat en präst i Aten.

Greker som överger sina barn?. Det finns ingen plats i världen där familjen är viktigare än i Grekland. Det finns alltid någon släkting som hjälper till. Något barn någon gång har säkert övergetts men det måste höra till undantagen, jag tror säkert att det är några barn som överges i Grekland, men de flesta är garanterat från andra nationaliteter som inte har skyddsnät av familj och vänner, men jag kan ha fel.

Idag läste jag sanningen om BBC´s artikel.

"It's a total fabrication," said Marina Katsabalis, who has worked with Father Antonios as a volunteer for 12 years. "Father was asked if, due to the crisis, people were abandoning their children, and he said: 'As a matter of fact, we did have a lady bring here a two-year-old, an Armenian child.’ “The children that are abandoned, none of them are Greek¨

Jag tog lite bilder från promenaden igår. Om ni vill se fler vårbiler så är det bara att klicka tillbaka i tiden, förslagsvis jan-april månaderna under tidigare år.











Ps: Ira fyller 6 år idag. Vi vet inte exakt men veterinären skrev ett datum som kändes rätt. Ira fick ett ben som nog kommer ifrån en giraff, så stort var det.

Ps 2: Jag såg filmen ¨Hachiko¨ på uppmaning av kommentarerna, en film som Lasse Hallström regisserat. Fin och sorglig historia, riktigt bra, men filmen ¨Red Dog¨ från australien var nog bättre, bara en aning...

Igår kom solen igen, så jag och Ira tog en tre timmars promenad igår och ett par timmar idag. När det är Göteborgsväder så är Almirida lika tråkigt som Göteborg så det var skönt med lite sol.

Rejält blåsväder och regn som lök på laxen.

Jag gissar att det var en vecka sedan jag såg en hund i Almirida, han dök upp helt plötsligt. Blandras med en aning labrador i sig tror jag. Inget halsband hade han. Jag såg honom lite då och då och igår såg jag honom igen, han följer efter alla han träffar på för att hitta någon att umgås med.

Igår när det regnade som värst så lyfta jag in honom i bilen och körde hem honom och Ira till varma smurfhuset.

Han haltar en aning, amatörveterinär Kenneth Duell gissar på inflamation någonstans så nu har jag köpt en burk anti-inflammatoriska tabletter.

Hunden hade aldrig åkt bil förut, det märktes. Han vet inte vad sitt betyder på något språk, jag har testat på dom språken jag kan. Jag tror inte han har bott inomhus förut.

Inatt fick han mitt extra sovrum helt för sig själv och han och Ira har lekt i regnet.

Igår när jag var på väg att somna så tror jag att jag kom på var jag sett honom, jag är nästan säker på att det var en hund som satt bunden vid ett oljefat i Douliana när jag och Ira gick förbi för ett år sedan.

På Kreta släpper man bara ut hunden när man tröttnat på den. Vi får se vad som händer med hunden framöver, jag får se om jag kan hitta någon som vill ta hand om honom.

Jag har döpt honom till Kostas. När han är ute och springer och inte kommer fram så säger jag till Ira:

- Var är Kostas?

Då rusar hon in och hämtar sitt igelkott-kramdjur som också heter Kostas. Det är besvärligt när alla har samma namn.

Blåst och regn. Mölndal?

Almirida.

Stormen Emil´s lillebror är här. Vi kan kalla den Kostas för enkelhetens skull. I Grekland tror jag inte man döper sina stormar och dom klarar sig bra ändå.

Låt mig tala om hur mycket det regnar. Jag glömde en espressokopp på terassen och den är nästan helt fylld med vatten!

Ira har liksom en ormkropp idag. Jag öppnar dörren och hon är på väg ut men när första vattendroppen träffar nosen så vänder hon på en 5-öring, och slingrar sig in i smurfhuset igen utan att bli blöt. Hur många timmar kan en boxer hålla sig utan att gå på toaletten? Jag vet inte, men Ira har nog distriktsrekordet i Apokoronasområdet.

Jag hade ett samtal med en grekisk advokat i går eftermiddag och då fick jag höra något som är så typiskt för Grekland.

En dam hade köpt en handväska i en butik i Aten. Det var en vansinnigt dyr och märkvärdig väska. 3.000 euro kostade den. Den kom från en butik som är generalagent för just det här märket. Licensierad butik med stämplar och skyltar, och som ligger på den finaste gatan i Aten.

Damen var nöjd med väskan. Väskan och damen åkte på resa till Paris. Blixtlåset på väskan började krångla så damen gick till den märkvärdiga butiken med samma namn som i Aten. Den ligger säkerligen på Champs Elyssée.

Väskdamen gick fram till en expedit och ville ha hjälp med blixtlåset.

Expediten hämtade chefen, den allra, allra viktigaste chefen av alla chefer i huset.

Chefen tittade på väskan.

- Var har du köp den här väskan?

- I Aten, svarade väskdamen.

- Har du kvar kvittot?

Väskdamen hade kvar kvittot. Cfefen som var viktigast av alla gav väskdamen en ny fin väska, som var precis så äkta som man kan förvänta sig av en väska för 3.000 euro.

Dagen därpå satt ett hänglås på utsidan av butiken i Aten och Atenbutikens chef äter numera vatten och bröd, och skakar galler, långt hemifrån.

Man kan inte riktigt lita på någonting här, utom att Ira snor sig som en orm när det regnar, varje gång.

Igår när vi låg i soffan och såg på film så kände jag på Ira´s nos.

I Grekland har man inte alltid samma syn på hur djur bör ha det men det börjar att bli bättre.

Facebook är bra.

En man från Albanien blev ombedd av sin chef i Aten att  krossa skallen på tre hundar, och kasta dom bland soporna.

Han hade en slägga.

En hund hette Rigas. Rigas dog till slut av sina skador.

Mannen skadade också hundens hundkamrat, hund nummer två, som heter Duke, och kastade även honom bland soporna. Duke har repat sig.

Hund nummer tre fick panik och sprang allt vad han orkade. Han är namnlös.

Allt hände på julafton. Julafton...

Någon skrev om det på facebook.

En grupp startades som krävde att rättvisa skipades. 40.000 medlemmar på 2 veckor....

500 personer från facebookgruppen dök upp på rättegången och satte press på åklagaren...

Det finns ingen lag mot djurpågeri i Grekland. Grekland är i Europa år 2012 men ingen lag mot djurplågeri, det är ibland som ett U-land från medeltiden. Jag vet inte hur domaren kom fram till hur han skulle döma, men det gick ganska bra.

Idag kom domen. Mannen fick 9 månaders fängelse och 8.500 euro i böter. Egentligen borde man använt en slägga när man straffade honom, men fängelse är väl näst bäst. Släggor som straff kommer när jag blir premiärminister..

Någon lade ut en kort film om händelsen och jag såg den precis. Jag fick tårar i ögonen och det får jag bara när jag skalar lök i normala fall.

Filmen är lite ruskig så det är inget för barn, ibland är det bra att se ruskiga saker.

Varsågod att klicka just här:



Ps: Jag vet att ni är ganska kassa på att klicka på videos jag lägger upp, men det här är en bra film att se, skicka den gärna vidare.

Ps 2: För att avsluta i posivitetens tecken så tog det inte många timmar innan Birgitta i Sandviken hittade växten med bär. ¨Schisandra  chinensis¨ heter den och man kan göra te eller vin på bären.

Idag var en vanlig söndag. En dag som är i slutet av veckan, vanligtvis direkt efter...lördag...

Söndagar kan vara lite tråkiga, så för att hetta upp dagen en aning så tänkte jag se, och spela på fotboll. Jag satsade försiktigt, alla tre topplagen i Italienska ligan skulle vinna, och Manchester United borde vinna mot City. Låt mig säga såhär: Det var ingen tråkig söndag. En nervös och spännande och alldeles, alldeles...underbar söndag.

Klockan är nu strax innan 7 på kvällen. Strax innan 6 på kvällen gick alla matcher in och jag vann 14.000 kronor. Ira önskar sig ett ben och jag ett nytt objektiv. 2012 blir ett bra år. Det kan låta som skryt men det är mest delande av genuin glädje... Heja Zlatan.



Den här bilden tog jag när vi gick morgonpromenad. Trädet har bär. Vilket träd talar jag om? Ingen aning. Kanske Birgitta i Sandviken har svaret?

17 grader och 65% luftfuktighet i vardagsrummet på morgonen.

Jag köpte en väderstation så nu vet jag precis hur vi har det jag och Ira. Det var faktiskt Ira som köpte den för att visa hur mycket varmare jag har i sovrummet och varför hon blev snuvig.

Regn hela natten och nu sol på morgonen, perfekt för trädgården.

Jag var på bio igår, Ira stannade hemma den här gången. Jag såg Sherlock. I 10 års tid har jag sett en äldre man som går hela dagarna, han går alltid med några plastkassar i handen, han är alltid ensam. Han går många mil om dagen efter vägarna. Ibland stannar han till och vilar sina ben. Han har ett stort skägg. Han vägrar acceptera skjuts om det inte är en annan skäggig gubbe som har en butik i Plaka som råkar passera, då åker han med.

I 10 år har jag stannat till med jämna mellanrum och frågat om han vill ha skjuts. Han har alltid tackat nej. Han är lite speciell, jag tror det kallas förläst, han har blivit knepig för att han läst för mycket, jag är knepig för att jag läst för lite.

Igår, på hemväg från Souda så vräkte regnet ner. Monsunregn. I Kalives i mörkret stod mannen med sina plastkassar, genomblöt. Jag stannade som vanligt. Jag diskuterade länge och väl under en kvart om att han nog borde åka med, han har alltid sagt nej fram till igår.

¨Puo ine skilos?¨ frågade han och kikade i baksätet. Alla känner Ira. Han undrade var hon var. Jag förklarade att hon redan sett filmen, men han förstod inte.

Han kan inte sluta prata, men det var trevligt med sällskap. Han tackade mig i en kvart, innan han gick ut i regnet och i mörkret igen, jag fick inte skjutsa längre än nära smurfhuset, han klev av vid kapellet i Kera.





13 dagar i Sverige. En bild blev ok. Nyår i Mölndal.

Idag köpte jag nytt kumquatträd. Tredje gången gillt. De två andra stendog. Mindre träd, mer sol kan vara hemligheten, framtiden får utvisa. Troligen hamnar även detta träd på kumquatträdens kyrkogård.

Jag är inte så bra på hemsidor och annat men jag lyckades få sidan bredare så att större bilder får plats. Ira hjälpte mig med htmlkoder och annat.

Joni Mitchell's Matala, Crete from Matala Crete on Vimeo.

 

Ni kommer väl ihåg att jag skrivit om Joni Mitchell som bodde i grottorna på sydkusten i Matala? Jag hittade den här videon där hon sjunger om hur det var där, och det är en ganska fin film från platsen jag brukar besöka lite då och då. Klicka på filmen några gånger så blir den större.

Klara färdiga...gå...

Det var en aning orättvist igår när det skulle dykas efter kors. 25 år var äldste killen och den yngste var nog 8-9 år. Så fort han hamnade i vattnet så skrek hans mamma att han skulle upp igen så att han inte skulle bli förkyld, då är det svårt att vinna.



Det var nog inte mer än 17-18 grader så prästen körde med varm mössa, och kretensarna är klädda för bistraste norrlandsvinter.

Företagarföreningens höjdare står nära prästen för att det är märkvärdigt.



Där går startskottet. Kostas, Kostas, Kostas, Kostas, Kostas, Kostas, Kostas och Nicos hoppar i med glatt humör. Några hoppar tidigt men de smarta väntar till de ser var i havet korset landar.



Vann gjorde Kostas som här håller upp korset. Mössprästen var elak så han kastad i korset igen, 4 gånger. 4 gånger kom det upp igen. Nästa år tar jag med Ira. Korset ser ut att vara i guld så vi behåller det nog, prästen kastar bara bort det varje chans han får.



Åskådarna tyckte det var roligt när korset åkte i havet gång på gång. Lätt att retas när man slipper hoppa i havet som säkert är lika kallt som i Sverige. I juli.

Ni får ett smakprov från de bilderna jag tog av prästen och de modiga grabbarna som dyker efter kors.



I morgon kommer ett antal bilder ytterligare, de blev så fina så jag hade nog skämt bort er om jag visat allihop.

Ira är sur för att jag drog ner på värmen när jag åkte, hon blev snuvig. Tydligen räcker det inte med päls när fukten från havet smyger på.

Idag är det helgdag igen, jag skrev om det förra året på den här dagen så ni får leta i gamla inlägg om vad den här ortodoxa högtiden går ut på, det är liksom präster som kastar kors ut i havet och så ser man vem som kastar längst, han som vinner får en flaska nattvardsvin som han måste svepa när alla bybor klappar händerna.

Så kommer jag ihåg det, men det var ett år sen sist så detaljerna kan vara fel.

Kurol på café Francoise berättade hur dom gör i Makedonien. Prästen kastar ett kors i en sjö och så står 2-3.000 människor och tittar på. Någon hämtar korset men det är betydligt kallare än vad det är i Almirida så det är en korkad idé.

Det har varit skönt väder allt sedan jag kom, Emil har inte hittat hit än.



Ira tittade på mig i går kväll och sade:

- Vet du att människan är hundens bästa vän?
- Jaha.
- Det enda som är jobbigt med att skaffa en människa är att man liksom binder upp sig och är låst när man kanske vill resa bort.
- Ok.
- Dom kräver en massa motion också, och när det regnar så är det inte roligt att ta människan i kopplet och gå ut, men man måste det, annars kan den bli överviktig, som du.
- Tack, det värmde.
- En grej som är lite jobbig är att dom kastar bort saker hela tiden och när man hämtar den så kastar dom bort den igen, helt i onödan. Dom kan hålla på hur länge som helst. Pinnar och bollar och andra löjligheter.
- Men det är väl hunden som vill det?
- Hunden? Skojar du? Varför då?

Precis checkat in i smurfhuset och jag borde haft cyklop.

Ira har slickat mig så jag höll på att drunkna.

Hennes personliga tränare har gjort ett kanonjobb, så här fin i kroppen var det länge sedan hon var. ungefär som jag fast tvärt om.

Jag behöver också personlig tränare. Någon frivillig?

Stormen Emil mötte mig när jag skulle mellanlanda, han mötte mig och planet med öppna armar.

Piloten fick vända upp i luften igen tre gånger pga vinden när han just var redo att landa.

Låt mig definiera vad en dålig landning är.

Det är när flygvärdinnan spyr, som idag. Men det är skönt med lite rädsla och skräck, man känner sig glad för väldigt enkla saker efteråt.

Ira skickade ett sms och bad mig skriva ett testamente till henne om det händer något i stormen Emil. Hon ville vara säker på att hon får all korv i kylen och att hon har pengar till Lidl´s jordnötsbågar.

Avresa till Kreta i morgon.

Heldagstur som vanligt. Skall bli skönt att träffa Ira igen, det blir spännande att se hur galen hon blir den här gången. En gång så tacklade hon mig i sidan av knät så jag föll ihop och sen skallade hon mig på hakan så jag blödde, sån är hon när hon är glad, undrar hur det blir om hon är arg?

Den 4e skulle en stor grupp svenskar som bor på Kreta träffas för lunch, min förhoppning är att vi också skall dit. Jag bad att alla som är singlar hänger en lussekatt om halsen, det var nog mest Ira och jag som tycker det är en bra idé så det blir nog bara jag och Ira som sitter där med en gammal torr lussekatt hängande i halsbandet...

13 dagar är en lagom dos av Sverige, varken för mycket eller för lite. Jag  tog med mig kameran hit men det fanns inte mycket att ta kort på, så det blev nån suddig bild på fyrverkeri. Jag längtar efter att plåta greker igen.

Januari är sämst månad på året vädermässigt, så jag räknar med 10-15 grader och omväxlande väder.

Ira hatar regn och ville att jag skulle köpa med ett hundparaply, men jag vet inte om det finns?


Ni vet att jag är nyfiken och vetgirig när det gäller människor och annat. I byn Imbros stannade jag till när jag såg en ¨till salu¨skylt. Jag kanske är knäppare än normalt men jag tyckte det gamla huset såg fint ut inuti.





Visst är det fint? Några liter färg och ett par rullar tapeter så är det bara att flytta in. Vackert golv och fina trädörrar med glas. Huset är nog inte så dyrt, men byn Imbros är nog i segaste laget så man får flytta huset till Almirida...

Jag har ätit så mycket mat så att jag kanske sover vid 12-slaget.

Ira sände ett sms där hon vill att jag skall tacka alla bloggläsare för att ni står ut med oss, så nu gör jag det.

Ira tror att en blogg som hon skrev skulle vara än mer populär, speciellt bland taxar och terrriers av olika slag.

Jag vet inte: Jag vill bara önska er ett gott nytt år med lycka och välgång, sträck ut armarna och blunda så får ni en kram, av Ira som vanligt. Jag är restriktiv med kramar i cyberrymden.



Bild från avslutningsmiddagen med personalen.

Jag vill ge ett rejält tack till personalen som arbetade fram tills vi stängde. Just dom, var och är fantastiska. Ibland jobbar man hårt och det är lite jobbigt, och ibland har man det underbart, så är livet.  Just den här personalen hade inga curlingföräldrar, så ett extra tack till föräldrarna också.

Nyår. Låt bli att köp smällare och raketer, många hundar och andra varelser blir livrädda. Sven´s hund Xena och Ira blir rädda, och då är dom ändå vana vid Kalashnikov i Grekland. Xena satt förra året och drack öl för att må bättre.

Nu är det bara några dagar kvar till jag landar i Grekland igen. Kan ni tänka er de som läsar bloggen för första gången. De längtar sig bort till Kreta och hamnar i Mölndal, man kan bli knäckt för mindre.

Det som är positivt med att det är mörkt och bedrövligt är att man får lov att shoppa för att må bättre, det intalar jag mig, i alla fall. Så det blev sliten jeansjacka från Nudie, finskjorta från Stenströms och skjortor från Whyred, det hjälper mot vintermörkret, men det blir nog dyrt om man bor här.



Ira fikar med Giorgio, det är inte vilken Giorgio som helst utan han som byggt smurfhuset, det är den bästa byggherren på Kreta. Innan jag åkte fick jag ett pris på en liten utbyggnad av smurfhuset, det kommer att kosta en del så jag försöker få Ira att betala hälften, men när jag pratar om sånt.. Då förstår hon mig inte helt plötsligt..



När jag var på väg upp mot byn Phrasses så stannade jag till vid en kafenion som såg ut så här, man skulle kunna göra en fotobok med bara bilder från olika caféer.



Byprästen kom och satte sig intill väggen och såg illmarig ut, han satt nog och lurade på hur han skulle kunna bli lite mer korrupt.

Kyrkan ligger bakom några av de största korruptionsskandalerna i Grekland och trots att dom är rika som troll pga all mark etc de fått så protesterar dom högljutt när de också uppmanas betala in mer skatt.

2013, när jag blir premiärminister i Grekland så förstatligar jag alla kyrkans egendomar, det första jag gör, efter att jag sänkt skatten på hundben (Ira har redan lämnat in en motion).



Inför det nya året så kan vi väl hålla tummarna för Grekland. I grunden är jag extremt pessimistisk för att Greklands och Eurons öde är bestämt sedan flera år, allt är mest ett spel för galleriet.

Piratflaggan kan symbolisera grekiska politiker har sylt upp till armbågarna för att dom haft fingrarna i syltburken i alla år, eller amerikanska banker, som först hjälper grekerna att frisera siffrorna och sedan spekulerar hårt i deras undergång så de måste låna till extrema räntor men bankerna tjänar pengar på allt.

Piraterna kan också vara Europas politiker som mest käbblar för att inte riskera sin politiska makt, och krisen sprider sig pga att de är svaga.

Grekland borde tillåtits omförhandla sina lån för 3 år sedan, nu är det för sent när man lånat till hög ränta, för att betala andra lån.  Lånen nu är väl 12 gånger större än för några år sedan, problemet är att nu räcker inte ens det att skriva av dom med 50%.

Vilka stater tjänar på en svag euro? Exportstarka länder som exempelvis börjar på T, så ju längre krisen pågår desto gladare blir dom, men det är en hemlis...

Jag köpte ett par varma skor i Chania innan jag åkte hit. Jag frågade expediten i  affären hur det går. Hon svarade att 2010 sjönk omsättningen med 50% jämfört med 2009, och 2011 sjönk omsättningen med 50% jämfört med 2010.

Sen sade hon att om man lägger ihop beloppen så har omsättningen gått ner med 100%. Hon är bättre på skor än på matte.

Jag visar mitt Kretatemperament när jag pratar greklands ekonomi som vanligt, men jag skall avrunda något trevligare med kvällens vin vid matbordet, det är också ett kanonvin.

Producent: Zenato. Namnet: Merlot Garda

Ikväll upptäckte jag att fetaost passar i Tacos, grekisk mat gör succé överallt. Det dämpade hemlängtan en aning.

Vinden ylar runt knuten. Dagmar eller Ragnar eller vad den heter.

Tänk att enbart ha en blogg från västkusten... Då måste man ha en undervattenskamera och huvudet fullt av fantasi för det händer inte så mycket att skriva om, en ruggig årstid som denna.

Tänk om Ira hade bott i Sverige? Hon som vägrar gå ut när det regnar. Hon hade fått hålla sig och pinka i april.

Det enda som kan rädda svenskar från att gå in i en massiv depression pga mörkret och vädret är att drömma sig bort till Grekland, det är den enda medicinen som fungerar. Musiken hjälper en aning, så håll till godo.




Ira blev lite orolig för hon hade sett på nyheterna om Dagmar, hon hade missförstått och trott att jag skaffat en ny hund som heter Dagmar, så hon sade att hon minsann skaffat en ny husse, en getbonde som heter Kostas, det var bra att vi fick talas vid och reda ut missförstånd.

Hon påstår att hon har det bra och jagar stenar på tomten som vanligt, jag sade att jag jagar en tomte som heter Sten, så det är ungefär samma sak.

Det som är så skönt att göra när man är hemma är att man kan handla allt som inte finns i Grekland, så nu har jag inhandlat två burkar torkade kantareller, och två hysteriskt dyra svenska kökshandukar som kostade 200 kronor styck, jag vet inte vad som flög i mig, dom är för fina för att använda i köket så jag får väl spika upp dom på väggen och titta på dom, jag är lite korkad ibland...

Väderprognosen på Kreta är väl inte så fantastisk, någonstans mellan 10 och 18 grader och omväxlande. Det är skönt att det regnar en del för jag har 4 olika timers i min bevattning, och ofta slutar dom fungera så det är skönt när bevattning kommer den naturliga vägen, men man behöver inte överdriva den naturliga bevattningen.

Låt mig ge ett exempel där det överdrivs:

Mölndal.

Som gammal Somalier.

Nej förlåt, jag menade Sommelier.... så har jag ganska bra koll på viner.

I Grekland finns det inte så mycket att välja på så man får passa på i Sverige.

Sålunda så får ni idag ett tips på en Zinfandel, Kalifornien, 2009. ¨Deadly Zins¨ heter vinet och det är fantastiskt. Ikväll drack vi det med älgsalami och parmesan. Kostar väl 115 kr på systemet.

Ira mailade mig lite bilder från de första åren vi hade tillsammans och jag tycker det är passande nu när året snart är slut.



Ira 6 månader ungefär, ingen vet när hon är född, men åldern har ingen betydelse.



Ira 2 år. Husse vill att vi ser in i kameran, men det går sådär. Ira vill inte vara med på bild om hon inte får Kaliveskorv, och ibland inte ens då..



Ira 2 1/2 år vill gärna ha lite av husses rester på Makis Souvlakiställe i byn, det kan vara svårt att säga nej till den blicken..



Ira 3 år, delar ett ben med sin gamle bästis, grannkatten i Plaka.



Strax över 3 och Alfons Åberg ligger riktigt, riktigt risigt till..

Idag börjar vi med lite svartvitt från byn Armeni.

I Göteborg är det höst året runt, duggregn och 8 grader, 12 månader om året, som idag, grått och mulet och regnet kommer inte ovanifrån, det regnar vågrätt.

Jag följde med in till stan för att gå i julhandeln där folk dämpar vinterångesten genom att köpa prylar, jag gick mest och morrade som Ira pga alla människor, jag är inte van., Jag köpte en flaska schampoo, det räckte gott.

En gång tittade min bror på mig och sade:
- Varför går du runt och ler?
- Jo, jag hörde en hel familj som pratade grekiska, svarade jag, och fortsatte le en bra stund till...



På Taverna Mythos i Kalives så får man ofta en hembakad dessert efter maten, men på vintern så är det lite enklare, 1 flaska raki och fyra Clementiner från familjen Paizis egna träd. En bra svslutning på en tung lammrätt.



Innan jag lämnade Kreta så var jag på studiebesök på Casa Delfino, ett 5-stjärnigt hotell som ligger vid hamnen. Familjen har ägt det gamla venetianska palatset i 6-7 generationer och jag känner dom. Det är riktigt fint, och den här utsikten får du från takterassen, jag skall nog bo där några nätter i vår.



Om någon undrar om jag saknar Ira så är svar: Yes.

Här hälsar hon på hotellgäster. Hon skickade ett sms och sade att hon bakat lussekatter, hon tyckte det var jobbigt för receptet var på grekiska men det gick tydligen bra.

Kommer ni ihåg hunden Kostas? Som fanns med på bilden igår? En tik som jag och Ira tog hand om, när hon sprungit hemifrån. Hon levde att glatt liv hos den albanska familjen i Almirida, men hon sprang ut framför en bil, så lille Kostastiken finns inte kvar.

Ni vet hur gott det känns att få tillbaka pengar på skatten. Jag läste just att i Grekland så behöll staten dessa pengar pga dåliga tider...

Det händer inte så mycket värt att skriva om, en dag som idag i Mölndal... Jag letade rätt på en bild av hotellet där hela hotellet syns för en gångs skull.

Jag åker mycket taxi i Sverige, det är så när man bor mitt ute i ödemarken.

Något som är trevligt med att åka taxi (till skillnad mot att betala notan) är att prata med alla profiler som kör.

Jag är som ni vet, en pratglad jäkel så de stackars taxichaffisarna blir bombarderade med frågor av en nyfiken grek som jag.

På väg från flygplatsen så var det en Afganistanier som bott i Danmark, haft krog i Portugal och som hade oturen att hamna i ett regnigt Göteborg.

Ikväll åkte jag med en gentleman från Somalia, och han började med att undra var alla människor var, han hade inga körningar alls och han frågade: Vad gör ni på julen egentligen?

Jag hade en utläggning om inläggning av sill och annat som hör julen till.

Därefter började min sedvanliga förhörsteknik:

Och jag lärde mig följande matnyttigt:

En kamel kan kosta någonstans mellan 500 och 1000 dollar. Den lever upp till 30 år och köttet smakar smaskens.

Jag frågade: Vad äter du på kamelen?

-Allt, precis allt, svarade taxigubben.

500 dollar gånger 7 = 3.500 kronor för en kamel som man har i 30 år? Drygt 100 kronor om året eller strax över 30 öre om dagen. 30 öre om dagen om dagen? Jag betalar 50 kronor om dagen för spårvagnen till och från Mölndal. Snacka om blåsning. 50 kronor finansierar 150 kameler. Hänger ni med eller spårar jag ut igen?



Om ni vill hälsa på kattungarna så får ni åka till Tavernan i Douliana, då kan ni passa på att äta cheese balls och rökt fläsk, dom är kända för dessa läckerheter.



Stavningskontroll i Paleochora..

Ps: Om du inte fått så många julklappar så kommer en grekisk present här:

Blunda, ta ett djupt andetag, dröm dig bort, så kommer en rejäl kyss här:

xxxxxxxxx

Från Ira. Vad trodde du?

Hoppas ni får fina presenter och rejäla tallrikar med julskinka och Tzatziki.

Ira skickade ett sms där hon önskade god jul, hon har börjat med Soduko, och bygger en hundkoja, jag har en smart hund.

Tydligen skall jag bo i hundkojan när jag kommer tillbaka, Ira trivs i smurfhuset.







Chora Sfakion på vintern är inte så dåligt..



Paleochora på kvällen är inte så dåligt...

Solen skiner i Mölndal, pris ske gud. Hästarna vid Åby som jag hälsade på igår stod i lera upp till knäna och huttrade, idag mår dom nog en aning bättre.

Ira skall få sin present när jag kommer tillbaka, korv från Kalives...  1:pris i korv-VM i Antwerpen.

Ha en trevlig jul och hoppas ni får massor av grekiska presenter.

Jag känner mig faktiskt som hemma. Precis som på gatorna i Chania finns det proffstiggare från Rumänien på gatorna i Göteborg....De är extra aktiva runt juletid.



Jag försöker leta fram lite fina bilder ur mina samlingar så att ni får lite Kretavärme i huset, den här bilden är tagen från terassen när jag bodde i Plaka.





Bara för att jag inte skall längta hem för mycket så lägger jag in en bild på min fd granne i Plaka, han brukade också tigga, varje gång vi syntes, han tiggde ciggaretter. Han hade ett minne som en guldfisk. Jag har inte rökt sedan jag var 11 år då jag tog min första och enda ciggarett så det kändes lite meningslöst att han alltid frågade mig.



Så här skulle det kunna låta när Kenneth är i mataffären i Göteborg:

- Är det tomater? Ser ut som cocktailtomater.

- Vilka bedrövligt små apelsiner. Det måste vara clementiner, du har sett fel.

- Avocados ser ut som gröna skeva ärtor.

- Är det den största gurkan ni har? Vad har ni gjort med resten av gurkan?

- Spansk olivolja? Varför då?

- Kommer allt från växthus i Holland? Men där finns väl ingen sol som ger bra smak? Hur har ni tänkt?

- Det finns ingen dansk fetaost!! Det är något annat.

- Ja det finns faktiskt Kretensiska Bananer! Leta på lagret, en gång till!

- Är det er bästa honung? Skojar du? Har du varit i Vrysses nån gång?

- Nej, jag vill inta ha nån vaniljyoughurt smaksatt med kemikalier! Jag vill ha riktig youghurt!

- Jag vet att man lever längre med medelhavskost, men då skall tomatarna komma från medelhavsområdet, inte från Arnhem!

- Jasså, denna veckan har ni grekiska tapas? Grekiska tapas? Är ni helt galna?

- Kaltsounia säger jag! En gång till, Kaltsounia. Har ni inte Kaltsounia? Ta hit chefen!

- Nej. När jag lämnar butiken och ropar Yassas! Så är jag inte oförskämd, även om det hade varit på sin plats.

Eller på systemet...

- Ja, det röda vinet skall vara brunt. Det vita skall vara lite grumligt och rosévinet skall se ut som rött. Precis som i petflaskorna hos Kostas i Plaka.

Fyll gärna på med lite egna kommentarer....

Ira skickade ett mms, hon har precis badat. Hon gör det bara för att retas. Hon vet att man aldrig kan bada i Sverige om man tycker om att bada varmt.

64 kroner för en pilsner på Avenyn. 64 kronor. 1.50 euro kostar en stor stark på Sirocco i Almirida, 13.50 kronor.

Ira påstår att man betalar pga läget och miljön, då borde faktiskt priserna vara de omvända.

När jag vaknade i morse så kände jag av resan igår. 18 timmmar på resande fot.

Morgonkaffet i tv-soffan. Kanal 3 lyxfällan, kanal 4 reklam för en fantastisk BH, nästa kanal reklam för en annan fantastisk BH, jag tror jag åker hem igen...

Ira skickade ett sms där hon sade att hon kastat ut den personliga tränaren och satt i soffan och åt pizza och drack öl, snacka om olydig hund. Tydligen har hon satt upp allt på mig...

Jag tror att jag fått ångra att inte Ira gått på valpkurs, där lär dom sig nog satt inte skicka efter pizza och pilsner när husse är borta.

Tränaren däremot påstår att de gick tre långpromenader, på en mil sammanlagt för att Ira skall komma i bikinin till sommaren, frågan är vem man skall tro på?

¨Boarda¨ planet. Det heter så när man liksom går in i planet, lägger undan väskan och sätter sig ner.

Svenskar är extremt noga med vad andra tycker och man vågar inte sticka ut i mängden, det är därför vi alltid är bäst i Europa på att genomföra alla EU´s föreskrifter, hur konstiga dom än är, vi vill visa att vi är bäst i klassen.

Svenskar är därmed naturligtvis snabbast i världen på att ¨boarda¨ ett plan, man är snabb som stålmannen och slår knut på sig själv för att folk kan gå förbi, för det är pinsamt om många står och väntar och tittar på en, och man vill vara bäst i klassen.

Greker...är sämst av alla på att ¨boarda¨ett plan. De har en extremt hög stresströskel, och det gör inget om det tar tid, det får ta den tid det tar. man kanske stannar upp och hälsar på någon, det tar evigheter att hitta sittplatsen, men det gör inget, för inga andra greker ger blickar eller ber dom skynda på, för de grekerna är också greker, och de har lika hög stresströskel som alla andra, så det kan ta 2 timmar att boarda ett plan.

Bäst är när jag åker propellerplanet på vintern från Kreta och det bara är fullt av svartklädda kretensare, då går det inte fort, men det gör absolut ingenting, stress är inte nyttigt.

Roligast blir det om det är hälften nordeuropéer och hälften kretensare på planet...Några som är jobbiga och tränger sig förbi, för att de tror att planet kan bli tre minuter sent, och några som stannar till och käkar ostpaj i gången.

När grekiska plan mellanlandar i Europa så är det oftast en passkontrol direkt när man kliver av planet, det strider mot schennengavtalet, men man litar inte på att grekerna har kollat passen på flyktingar etc noga, så man kontrollerar en gång till.



Jag trodde det var en del i julfirandet att måla julgrisar i Chania, men så såg jag att han har en polismössa på sig..





Gruppen som står i en klunga bortanför fontänen försökte sälja saker till förbipasserande, saker man röker och då menar jag inte böckling...

Var det i Kina man deporterade folk runt om i riket dit man ville ha dom? Man borde deportera bort folk från Västra Sverige pga vädret..

Hur var första natten i fuktiga, kalla, gråa bedrövliga Sverige, kanske ni undrar?

04.00 orkade jag inte längre utan gick upp och tog på mig den fina vinterjackan jag fått av Langley. Råheten i en källare i Mölndal kan inte beskrivas, den måste uplevas... Jag saknade Ira, min egen värmefilt, hon är bra i såna lägen. Källaren är ingen plats man egentligen bor i, så ingen har bort där sen jag var där för 3 år sedan, så det blir lite spartanskt.

Vet ni vad mina kretensiska vänner hade sagt?

¨Frös du? Har dom ingen raki i det landet? Stackars människor¨.

7 timmars väntan på flygplatsen i Aten, det blir att äta och dricka gott och se 12-13 filmer..

Ira är så smart...

I morse när jag var på väg att lämna smurfhuset så ställde hon sig mitt i dörröppningen och blockerade vägen, det gör hon aldrig annars. På senare år så har jag förstått att hunden är människans bästa vän.

Ira är min första, men inte min sista hund. När jag var liten så hade jag en vild tamkanin som husdjur, den var begagnad och hette Columbus, men jag ville kalla den Jocke, så den fick heta JockeColumbus, när man försökte kela med den så gömde den sig, inte detsamma att ha en begagnad vildkanin, som att ha en boxertjej.

Vi hade också en hamster när jag var liten, den hette Chicko. Chicko rymde hela tiden och vi brukade hitta honom i tvättkorgen efter några veckor. Hamster är ett så evinnerligt tråkigt husdjur, så man saknade aldrig honom när han var borta. Han brukade springa runt i ett hjul, det var roligt att se dom första 30 sekunderna när han var ny, han var inte begagnad, som JockeColumbus.



Paleochora har julstämning. I många hem finns något som heter ¨Uppblåsbar Barbara¨ I Paleochora blåser man upp snögubbar i brist på snö.

Jag har tjatat om Sitia 0,3 i 11 år. Jag har sagt att den är fantastisk och bland de bästa oljorna i världen. Nu skriver dom tom på flaskan att ingen olivolja i världen vunnit så många priser och utmärkelser.

Två flaskor åkte ner i handbagaget just nu, till släkten. Olivoljan börjar bli svår att få tag på så ser ni någon så sno en flaska direkt, eller ännu bättre, betala för den.

Nu är väskan packad och klar.

Ira har fått extra god mat och ett rejält ben per dag att smaska på när jag är borta, jag köpte dessutom ett kramdjur som ser ut som en igelkott, Ira hade en släkting till just den igelkotten när hon var valp, så hon blev själaglad att träffa en till.

Som vanligt är jag lite deppig innan jag skall resa, så är det alltid, om jag åker hem eller åker bort, skumt. Lämnar smurfhuset 06.40 och är nog i Mölndal 23.30, så är det alltid när jag skall hem på vintern, många timmar i Aten.

Idag när jag satt inne i Saluhallen och åt min grekiska husmanskost precis som vanligt så tänkte jag på hur skönt många grekiska gubbar har det, dom sitter på sitt kafenion och babblar med sina kamrater, spelar ett parti tavli när andan faller på, och tar en raki till det starka kaffet ganska ofta, blir dom hungriga så kommer det in lite oliver och sardiner, och saltad gurka. När dom babblar som mest så kommer en ny gubbe med mustasch och käpp och sätter sig ner, dom finns i överflöd.

Jag vill bli en grekisk gubbe när jag blir stor!

Det hade varit trevligt om också gummorna satt och babblade, men det är inte så vanligt i den äldre generationen, kvinnor var förbjudna att besöka det lokala caféet för inte så länge sedan, det är ett arv från ottomanska riket när muslimska män inte ville ha kvinnor i sin närhet när de fikade, konstig inställning.

En grekisk man har en genialisk affärsidé, han går runt med en påse läsglasögon, just i saluhallen sitter många gamla gubbar som mig och när vi kisar för att läsa menyn, så kommer han med sin påse som ett brev på posten, och så provar folk sig fram genom att läsa dagens meny, lysande idé.

Kriser skapar smarta idéer, hoppas det kommer smarta idéer till Trollhättan. Glöm inte lära barn och barnbarn kinesiska för de är ute efter världsherravälde, och då kan det vara bra att prata språket.





Strandpromenaden i Paleochora är underbar på sommaren, speciellt när grekerna har semester och det kokar av folk, nu kokar det inte, det inte ens puttrar men det är vackert ändå.



Gränderna är också vackra, belysning i marken piggar upp vintertid.

Jag kan tycka att det finns något vackert i den tysta ödsliga turistorten. Ofta blir bilderna intressantare än på sommaren.





Jag har inte varit i Sverige på 3 år så min status på facebook lyder:

¨I am coming to Sweden, hide your wife and girlfriend, and send your daughters away¨

Lika bra att förvarna.



Ira´s personliga tränare heter Dave, han kommer att gå en 7-8 km om dagen med henne, till Kalives och tillbaka,  och han har 9 andra hundar han tar hand om just nu. 10 euro per hund, 90 euro om dagen. Ett bra jobb, gå ut och gå, och få betalt.



Tacka inte mig, tacka Canon 10-22, underbart vidvinkelobjektiv.

På onsdag blir det bloggande från Sverige, jag har med 10.000 bilder på en hårddisk så jag har så jag klarar mig. Jag får väl blogga bittert om banker och politiker som förstör Europa, eller också bloggar jag nog om hur mycket dumt man kan se på svensk tv, det räcker till en bok.

40%. 40% har självmorden ökat i Grekland, på ett år, nu har dom tom gått förbi Sverige, med våra vinterdepressioner pga mörker och regn. Kreta och framförallt Apokoronas där jag bor, känns som ett helt annat land pga att de greker som bor nära mig har god ekonomi, på sin höjd säljer dom Mercedesen och köper en VW för att strama åt lite grand.

Som ni vet så blir Ira alltid ledsen och nere när jag börjar packa väskorna. Idag, ringde jag och bokade en biljett och en kvart senare så var Ira en ledsen hund, jag hade inte rört en endaste väska. hundar är extremt känsliga när det gäller att stämma av oss människor.



Ps: Jag måste smyga in ett tack till Sven´s mamma i Mjölby som kom med torkade kantareller, genieliskt. Jag åt fläskfilé med kantarellsås igår pga av henne. Tack återigen. jag får också tacka för de två Ïngrid Bregman¨rosorna jag fick av bloggläsare, en var stentrött efter resan men nu är båda starka och frodiga. Jag har också knutit kopparfolie runt träden för att skicka sniglar direkt till elektriska stolen, det blir spännande.

Vet ni hur man kan se att Kenneth packar för att åka till Sverige?

När jag vänder ryggen till så hoppar Gore-tex-kläderna ur resväskan och gömmer sig under sängen.

Dom klarar inte av stressen, när dom vet vad som väntar.



Idag passerade bloggbesöken 200.000 stycken så Ira har beställt hämtpizza för att fira.

Jag och Ira kom hem välbehållna.

Inledningsvis så var vi på väg upp mot Omalosplatån och planen var att åka igenom en del småbyar på vägen hem, upp mot 13-1400 meter, men så fick jag syn på ett däck som knappt hade någon luft och då ville inte Ira åka längre, det får bli nästa gång.

Rummet blev inte så dyrt, jag tyckte priset som satt på dörren var högt, men det var sommarens priser som satt kvar, det kanske är omvänd psykologi att man försöker locka till sig folk med högre priser.

Ira har fått klartecken med en hundvakt som kommer till smurfhuset och som tar henne på väldigt långa promenader, hon ville ha mer träning än jag ger henne, så då kan jag hälsa på familjen i Göteborg. Ira var orolig för om hon skulle komma in sin bikini till sommaren, gör som jag, köp en ny, sade jag till henne, men hon vill tydligen bli smal.

Vet ni vad det dummaste man kan göra i en kris är? Höja skatterna på mat och annat nödvändigt. Jag läste att efter de dubblade restaurangmomsen så har 100.000 människor fått sparken och restaurangernas omsättning (utanför turistorterna) sjunkt med 40%, det innebär att folk fuskar mer och staten får in mindre pengar än med den låga momsen.

Ira kan räkna ut att det är en idiotidé, men hon tror att det finns en plan där mer och mer styre skall föras över tilll Bryssel, och då är det positivt om Grekland är riktigt kört i botten innan, hon är klok för att vara en boxertik..

Det bästa med att ha en kamera är att blicken ständigt vandrar efter olika motiv, som idag när jag svängde in i Kera och en gubbe satt vid stora vägen och kastade bläckfisk, det var bara att dra i handbromsen och tvärbromsa, det var tur att Ira satt med bältet på..











Det gäller att hålla tungan rätt i munnen om man skall vara bläckfiskjonglör.

När sådana här lägen att ta kort dyker upp så blir jag så glad så att det liksom bubblar inombords, som när man var liten och magen bubblade av för mycket julmust. I slutet av veckan skall jag nog få lite julmust, det var nog 8-9 år sedan sist.